Idag har jag rensat här hemma. Det blev att rensa både balkongen och vinden. Varför sparar man så mycket bråte? I slutändan ger ju alla grejer en bara ångest. Jag ser mitt gamla jag som en liten ekorre som samlar på nötter, bara för att gömma undan dom och sen i stort sett glömma bort var jag gömt dom. Det är lite skrattretande när man tänker på det. Det blev i alla fall en hel släpvagn med skräp.
- En gammal soffa utan ben
- Ett runt köksbord som var målat (dåligt)
- Ett soffbord utan ben..
- 4 helt oanvända barstolar från jysk. Bordet kom aldrig så stolarna hamnade på vinden.
- 2st bokhyllor som stått på balkongen och samlat.. pollen?
- Balkongmattorna har funnits i 6 år och börjat bli rätt äckliga, bye bye mattor.
- Min elgrill som överlevt 6 vintrar men nu gjort sitt.
- 4 st vinterdäck till en gammal bil som jag inte ens har kvar. Däcken har gått över bäst före datum för bra länge sen.
Allt hamnade på pappas släpvagn. Han pratade om att donera barstolarna, så det kommer ju något gott ur det. Sen fick jag ju sjukt mycket plats.. insåg jag? Det blev även lättare för själen att veta om att en sån rensning har blivit av ändå.
Det positiva från veckan:
Fick en påse med olika sorter kött av en kompis, vilken lycka! För kompisen kanske ingen jätte-grej, jägare har mycket kött. Men för mig en ofantligt stor grej! Mycket tacksam!
Städningen gjorde det lite lättare att andas, rent själsligt. Att även få hjälp av pappa är hjärtevärmande – det är skönt att ha personer omkring sig som hjälper en när man behöver det!