Sen kväll, första november 2026. Ligger med lite tankar om nuet, dået och framtiden. Hade det här livet varit enklare om man hade någon att dela bördan med? Jag skulle självklart inte vilja dra in någon i en sån sits som jag sitter i, men tanken på om det hade varit enklare att tackla det på två är ändå där någonstans. Det hade i alla fall varit enklare psykiskt.
Det kan kännas rätt ensamt ibland. Folk som känner till att man är fattig ser på en lite annorlunda ibland. Kanske inte på ett elakt sätt men. Ibland hör man hur folk sitter och pratar om exempelvis lyxfällan – skor sig på andras misär med höga skratt. Hur kan man skratta åt någons nederlag på det sättet.. kanske är för mycket hemmaplan för mig jag vet inte. Det känns bara urdumt att skratta åt någon för att det går dåligt för dom. Det är väl lite likadant som när det skrattas åt någon på en idol-audition. Man skrattar åt någon men skulle själv aldrig klara av att stå där rakryggad på samma sätt.
Vilken kategori man själv anser sig varai, så måste vi nog alla börja försöka bli lite finare mot varandra. Så känns det ibland i alla fall.
Nu kickar vi igång november med att göra något fint för någon annan, tycker jag!
